Ett vykort med hälsningar från den "nya ekonomin".
Ett vykort med hälsningar från den ”nya ekonomin”. Källa: Dollars and Sense, www.dollarsandsense.org

Under rubriken Social mobilisering och deltagande demokrati ska vi diskutera vilka olika förändringsprocesser vi syftar på när vi talar om demokratisk omställning.

På sätt och vis har förståss hela studiecirkeln handlat om detta. I förra bloggposten poängterade vi till exempel att demokratisk omställning handlar om förändringar både inom den politiska och den sociala sfären. Men nu ska vi titta närmare på vad detta kan innebära  och diskutera för- och nackdelar med olika sätt att arbeta.

Deltagardemokratiska processer inom fyra olika ramar

Om vi gör en enkel kategorisering kan vi se att social mobilisering som involverar deltagardemokratiska processer kan ske inom fyra olika sammanhang.  Det kan ske:

  1. inom ramen för protest- och påverkansrörelser,
  2. inom ramen för olika sorters konsultationer i samband med lokala utvecklingsinitiativ, konfliktfrågor mm
  3. inom ramen för ekonomiska verksamheter kopplade till lokalsamhället eller regionen,  och slutligen
  4. inom ramen för den politiska kommunala demokratin

Det är viktigt att uppmärksamma alla dessa olika former av mobilisering och förändringsarbete.  Mobilisering med hjälp av deltagardemokratiska processer har alltid sitt värde och kan på olika sätt bidra till en demokratisk omställning av samhället. Olika former av mobilisering kan samspela med varandra, men var och en dem har också sina begränsningar. En deltagardemokratisk process kan också vara ”utspridd” på olika sorters sammanhang och därmed bestå av flera olika processer samtidigt.

Vidare kan det under olika perioder vara olika lätt att driva processer inom de olika ramarna. Till exempel  kan ekonomin vara en möjlig sfär att engagera sig i även när arbete inom protest- och påverkansrörelser är svårt. Eller så kan den politiska situationen göra det vanskligt att arbeta meningsfullt  inom den ekonomiska sfären eller inom den politiska kommunala demokratin, varpå vi kan vara nödgade att ganska ensidigt fokusera på protest- och påverkansarbete. I de flesta lägen framstår det dock som önskvärt att arbeta med parallella och länkade deltagardemokratiska processer.

Fyrstegsprogram för förändring

Nedan följer ett utkast på ett fyrstegsprogram för demokratisk omställning som involverar arbete med social mobilisering och deltagande demokrati inom alla fyra ovan nämnda ramar.

  1. Ringa in möjliga konflikter och ta striden!

Frågor som är aktuella och som folk bryr sig om är frågor vi måste ta upp och engagera oss i. Ser vi utmaningar eller frågor som allmänheten i nuläget inte verkar uppmärksamma? Då är det vår uppgift att förklara hur de saker folk bryr sig om hänger ihop med de utmaningar eller frågor vi ser. Folk bryr sig om väldigt olika saker så det finns alltid något sätt att göra en koppling.

När det finns en konflikt som engagerar människor brukar också människor bli mer öppna för att diskutera och ställa frågor om samhället i stort. Av inte minst detta skäl måste vi försöka vara uppmärksamma på vilka konflikter som går att få ett lokalt engagemang i. Kanske är det frågor som har med den lokala skolan att göra, kollektivtrafiken, möjligheterna att försörja sig på orten, eller kanske är det någon annan service som är hotad?

Det är en fördel att se på kommunen som en helhet och försöka se samband mellan utmaningar i staden och på landsbygden. I stan är det också värdefullt att titta på olika stadsdelars specifika utmaningar och problem.

2. Utnyttja befintliga möjligheter till delaktighet!

Även om vi inte lever i en direktdemokrati idag så finns det  en del arenor för deltagande demokrati och, när vi vill, social mobilisering i samhället. Det finns till exempel en mångfald av lokala föreningar, hyresgästföreningar, bostadsrättsföreningar, lokala utvecklingsföreningar, fackföreningar, idrottsföreningar osv. En lokal förening kan ha ett ganska begränsat ändamål men ändå vara en arena där olika frågor potentiellt kan lyftas och dryftas. Ofta är det också så att kommunen med jämna mellanrum bjuder in medborgarna till rådslag kring olika planer och intiativ. Detta skapa möjlighet till en begränsad, men ändå värdefull form för deltagande demokrati.

För även om vi ofta hittar den största makten och inflytandet koncentrerat där pengarna och väl förskansade ekonomiska intressen finns — t.ex. hos byggherrar, i den kommunala byråkratin eller i vissa delar av det lokalt betydelsefulla näringslivet — så förändrar inte detta att föreningar och folkliga processer som har mindre makt initialt kan skapa engagemang, opinion och kampvilja bland allmänheten. Detta kan stegvis eller i vissa lägen språngvis inom ganska korta tidsrymder rucka på maktbalansen när det gäller både problemformuleringen och det faktiska beslutsfattandet i samhället. Detta i sin tur kan öppna upp för mer långtgående förändringar, både inom den ekonomiska och politiska sfären.

Här en resurs som kan vara bra att känna till:

3. Bygg en demokratisk ekonomi!

Att det är viktigt och möjligt att engagera sig i utvecklingen av kooperativt, demokratiskt företagande har vi redan varit inne på. Utmaningen här är att inte enbart engagera sig i enskilda kooperativa projekt, men att jobba för att dessa tillsammans ska kunna  utgöra grunden för en ny ekonomi.

I den nya rapporten Cities Building Community Wealth från Democracy Collaborative diskuteras hur städer och kommuner kan jobba för att bygga upp en ny ekonomi. Här ställs två sätt att jobba med ekonomisk utveckling mot varandra: Ett sätt som fokuserar på ”community wealth” (läs ”demokratisk ekonomi” eller ”demokratisk omställning”) respektive ett ”traditionellt” sätt som befäster rådande maktförhållanden i samhället. Nedanstående bild beskriver kortfattat de två sätten att arbeta.

2 approaches_logo

Om vi jobbar för ”community wealth” eller ”demokratisk omställning” så finns det vidare enligt denna rapport 6 centrala strategier som vi bör utforska, vilka sammanfattas i nästa bild.

6 Strategies-01_logo

Ovanstående bilder pekar på olika lokala möjligheter att inom ekonomins sfär jobba med social mobilisering och sätta igång deltagardemokratiska processer som förändrar maktbalansen i samhället. Genom att ändra på samhällets lokala och regionala ekonomi kan vi på lite längre sikt ändra på de grundläggande maktförhållandena i samhället, vilket kan ge oss förutsättningarna att skapa den ”post-kapitalism” som vi diskuterar tidigare i den här studiecirkeln.

4. Delta i valet på ett program för förändring!

För att kunna genomföra flera av förändringarna som skissats ovan inom den ekonomiska sfären och om vi vill utveckla mer bestående former för deltagande inom politiken  måste vi gå in i och förändra den politiska processen som den ser ut idag. Kommunalismen som kortfattat presenterades förra veckan är ett sätt att närma sig den lokala politiken och de socialekologiska utmaningarnas politiska dimension. Den kan sägas utgöra en politisk teori för en demokratisk omställning av samhället.

Här är två artiklar som diskuterar arbete med deltagande demokrati i ett politiskt sammanhang utifrån kommunalistiska utgångspunkter, samt ett valprogram som illustrerar hur frågorna kan kopplas ihop:

Frågor att reflektera kring  vecka 50 och framåt:

  • Vilka olika initiativ, krav eller projekt känner ni att det vore relevant och angeläget att få med i lokalt valprogram för demokratisk omställning om ni skulle ställa upp i valet där ni bor?
  • Vilka konflikter lokalt känns det angeläget för er att engagera er i? Hur skulle ni kunna bidra till att samband mellan olika frågor och utmaningar blev tydligare?
  • Vad tänker ni kring strategierna och principerna för att bygga ”community wealth” som Democracy Collaborative för fram?
  • Vad ser ni för potential i de olika instutioner och mekanismer för demokratisering som Camilla Hansen lyfter fram i sin artikel?
  • Vad tänker ni om möjligheterna att delta i lokala val för att driva på en demokratisk omställning av samhället?

Gå till Google plus och dela dina/era tankar om nån eller några ovanstående frågor med de andra i studiecirkeln ->

Extra läsning för den som har tid och intresse:
- I kapitel 8 i boken "Kommunanalismen - En socialekologisk politik" (sid 77-88) diskuterar Janet Biehl hur kommunalister kan engagera sig i lokala val för att driva på en demokratisk omställning av samhället. 
- I artikeln "Neighbourhood Government" refererar och diskuterar Mat Little Milton Kotlers bok med samma namn, en bok som handlar om urbana rörelser för deltagande demokrati i USA på 1960- och 70-talet ->
- I artikeln "Scaling Up Participatory Budgeting" diskuterar Sveinung Legard erfarenheter av deltagande budget i delstaten Rio Grande do Sul i Brasilien, 1999-2002 samt 2011-2014 ->

 

Social mobilisering och deltagande demokrati
Tagged on:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *