Demokratiska och ekologiska kommuner förutsätter en allmännyttig inriktning på samhällsbyggandet. Kommunen måste kunna erbjuda alla sin medborgare tillgång till bostäder, arbetsplatser, bibliotek, möteslokaler mm. Foto: Jonathan Korsar
Demokratiska och ekologiska kommuner förutsätter en allmännyttig inriktning på samhällsbyggandet. Kommunen måste kunna erbjuda alla sin medborgare tillgång till bostäder, arbetsplatser, bibliotek, möteslokaler mm. Foto: Jonathan Korsar

När vi vecka 43 studerade framtidsscenarier kom vi in på visionen om den resilienta staden. Denna framhölls som ett önskvärt alternativ till den uppdelade, den ruraliserade respektive den kollapsade staden.

Vi har därefter studerat kapitalismens kris och öppningen för en alternativ, mer demokratisk utveckling av ekonomin och samhället under vecka 44-47.

Vecka 48 och 49 kommer vi att fördjupa oss i sambandet mellan ekologisk och demokratisk utveckling av våra städer.

Utifrån de socialekologiska och politiskt ekologiska perspektiv som vi utgår från i den här studiecirkeln framstår just demokratiseringen av ekonomin och samhället som helt grundläggande för att vi ska uppnå ett ekologiskt samhälle.

Vi närmar oss därför idéerna om den resilienta, ekologiska staden med några specifika frågor i fokus:

  • Vilka möjligheter för deltagande demokratisk förvaltning av samhället öppnar visionen om den resilienta staden upp för?
  • Hur kan människors roll som medborgare stärkas i processen med att skapa en resilient, ekologisk stad?
  • Kan deras förändrade roller som producenter och konsumenter också bidra till en demokratisk omställning?
  • Vilka demokratiska forum kan bana väg för en sådan här utveckling?

Idéerna om den resilienta, ekologiska staden

På sätt och vis är diskussionen om den resilienta, ekologiska staden ny, åtminstone upplevs den som ny för många av oss här i norden. Samtidigt är detta en diskussion som pågått intensivt i över100 år. Frågans uppkomst hänger samman med urbaniseringen och industrialiseringen och diskussionen speglar de känslor och tankar som uppstått till följd av dessa processer.

Kommunalister kan vi kalla en rad tänkare som med någon sorts socialekologiska glasögon såg den nya tidens problem som djupt sammanflätade med städernas utveckling  och politiska organisering.

William Morris var en brittisk kommunalist som på slutet av 1800-talet såg framför sig en upplösning av motsättningen mellan stad och land. Endast genom en ny balans mellan stad och land skulle vi få ett harmoniskt samhälle, dvs det som idag skulle kallas ett ekologiskt eller resilient samhälle.

En annan britt, samhällsplaneraren Ebenhezer Howard visionerade på ett liknande sätt om ett nytt kooperativt system för stad och land som på sikt skulle ”dränera den omöjliga storstaden” (Howard 1898).

Skotten Patrick Geddes, som var inspirerad av Howard, tänkte vidare i liknande banor. Han såg samhällsplaneringen som en fundamental del av samhällslivet och något som inte bara en specialiserad yrkeskår skulle ägna sig åt, utan något som alla både har rätt och skyldighet att delta i . Geddes betonade att när städer och regioner omformas så är det av avgörande betydelse att det görs av de människor som ska bruka dessa platser. Han efterlyste en deltagande, demokratisk planering av samhället.

Amerikanen Murray Bookchin är den som mer än någon annan definerat begreppen kommunalism och socialekologi för vår tid och inte minst utvecklat den politiska visionen för den resilenta, ekologiska staden.

Vi ska börja med att ta del av några avsnitt ur en dokumentär  om den ”urbala” staden – en stad som förenar stad och land, för att därefter bekanta oss med Murray Bookchins kommunalistiska perspektiv på politik och demokrati.

I dokumentärens första del här nedan diskuteras  hur Ebenezer Howards 1800-talsidéer är relevanta i relation till staden Leeds i Storbrittanien idag:


Det är värt att notera att Howards idé inte enbart var att skapa ett lokalsamhälle med stor grad av lokal självförsörjning, gångbarhet osv. Han såg också behovet av att kooperativt förvalta land och av att se själva staden som en allmänning,  alltså som en resurs utanför marknadsekonomins domän.

I del två här nedan diskuterar Tom Bliss hur nya idéer om CPULs – Continuous Productive Urban Landscapes – är relevanta när vi idag tittar på förutsättningarna för ett nytt kooperativt, ekologiskt system för stad och land: 

I följande klipp ges exempel på vad ovanstående idéer kan betyda i praktiken i form av verksamheter och jobb:

Och här tas upp hur detta projekt också involverar förnyelsebar energi, transporter mm:

 

Ett demokratiskt projekt

Ovan skisserade omställning involverar arbete med att omorganisera befintlig verksamhet, såväl som utveckling av ny kooperativ verksamhet. Det är en omställning som kräver politiskt styrning och en hel del förändringar där vissa lokala såväl som flera internationella ekonomiska intressen måste prioriteras tydligt framför andra. Bilförsäljning och livsmedelsförsäljning via externa köpcentrum är exempel på verksamheter som måste stryka på foten när vi prioriterar smarta transporter och lokal, ekologisk livsmedelsförsörjning. När vi satsar på gemensamt ägd lokal förnybar energi får de stora energibolagen och oljebolagen stå tillbaka.

Tittar vi på var och en av de här projekten för sig framstår det kanske inte som så revolutionerande, men om vi betraktar alla de omställningar som är möjliga och önskvärda ser vi konturerna av en stor omfördelning av makt i samhället, vilket är orsaken till att vi talar om denna ekologiska omställning i termer av en demokratisk omställning.

Med demokratisk omställning menar vi alltså inte bara att omställningen måste ske ”demokratiskt”, utan också att demokratin som sådan måste ”ställas om”.

Ofta tar vi det rådande politiska systemet för givet – ungefär som vi ofta likställer ekonomi med dagens kapitalism. Dagens system, grundat på nationalstater och representativ demokrati, är dock inte äldre än kapitalismen, och enligt den moderna form av kommunalism som Murray Bookchin med flera representerar finns det anledning att radikalt tänka om kring hur vi förstår begrepp som politik och demokrati.

Som en introduktion till de här ideerna ska vi läsa första kapitlet av Janet Biehls bok ”Kommunalismen – En socialekologisk politik”. I boken görs en distinktion mellan å ena sidan den sociala sfären där vi möts som producenter, konsumenter, vänner och familjemedlemmar, och å andra sidan den politiska sfären där vi möts som medborgare i kommuner. Staten är utifrån det här synsättet närmast att betrakta som en parasit på den politiska sfären, och är varken verkligt demokratisk eller genuint politisk i ursprunglig mening.

Läs sidorna 21-31 i ”Kommunalismen – En socialekologisk politik” här – >

(Obs! I länken finns hela boken. Ni får läsa hur mycket ni vill, men det  är första kapitlet vi tänkt på till det här momentet)

En demokratisk omställning förutsätter att vi engagerar oss i förändringar  både i den sociala och den politiska sfären. I den sociala sfären behöver vi uppfinna nya sätt att dela på resurser, skapa nya lokalt såväl som internationellt bärkraftiga företag, skapa lokala ekonomiska kretslopp såväl som fysiska kretslopp för olika naturresurser.

Men inget av detta kommer vara möjligt om vi inte samtidigt förändrar dynamiken i den politiska sfären och skapar utrymme i våra städer för deltagande demokratisk förvaltning av de resurser som är kommunala.  Detta kan innefatta såväl företag, skolor, vård- och omsorgsföretag som vägar, elnät mm. Kort sagt handlar det om att återta makten över hela den infrastruktur och de regelverk som formar villkoren för ekonomi och samhällsliv.

Frågor att reflektera kring  vecka 48-49:

  • Hur tänker ni att skapandet av ekologiska och resilienta kommuner ger nya möjligheter för deltagande demokratisk förvaltning av samhället?
  • Vad tänker ni om det synsätt på politik och demokrati som presenterades i kapitlet från Janet Biehls bok?
  • Vilka idéer har ni om hur  människors roll som medborgare kan stärkas i den politiska sfären?
  • Hur skulle våra roller inom den sociala sfären som producenter och konsumenter kunna bidra till en demokratisk omställning ?

Gå till Google plus och dela dina/era tankar om ovanstående frågor med de andra i studiecirkeln ->

 

Ps. Några fler aspekter på den resilienta staden

Som en jämförelse till visionen om den urbala staden kan det vara intressant att titta på nedanstående korta presentation från Boverket i Sverige. Intressant nog betonar de i denna vision inte minst vikten av att allsidigt utveckla landet genom utveckling utav många medelstora städer, istället för ensidigt fokus på storstadsregionerna. De betonar också vikten av framtidens städer  fungerar som stationssamhällen där det lätt går att ta sig runt till fots eller med cykel. Boverkets vision om stationssamhällen liknar på sätt och vis Howards ursprungliga vision om hur trädgårdsstäderna skulle sammanbindas inte av biltrafik, men av spårbunden trafik.

Dessutom: När vi diskuterade Jeremy Rifkins och Paul Masons idéer om ett kooperativt alternativ till kapitalismen var vi inne på hur dagens energisystemet är på väg att förnyas på ett sätt potentiellt understödjer en utveckling mot resilienta städer. Ett exempel på detta är hur det runtom i Europa främjas olika former av ”community energy”, vilket följande videoklipp berättar om:

 

 

Extra läsning för den som har tid och intresse:
- Titta på följande klipp som reder ut varför det inte är rimligt att anklaga Howard för att främjat den bilberoende förorten genom sina idéer om Trädgårdsstäder ->
- Läs artikeln "Ebenezer Howard´s three magnets" från The Guardian ->
- Läs valfri del ur Ebenezer Howards bok "Garden Cities of To-morrow" ->
- Läs artikeln "Cities Against Centralisation" som sammanfattar Murray Bookchins bok "The Rise of Urbanization and the Decline of Citizenship" ->
- Läs mer om Boverkets framtidsstudie Sverige 2025 ->
- Läs mer om Community energy på europeiska Jordens Vänners Community power-kampanjs webbsida ->
- En annan bra resurs är REScoop-nätverkets webbsida ->
Ekologiska och demokratiska kommuner
Taggar:

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *